Välkommen till min Skrivarblogg

En blogg om Skrivtips, Boktips, Intressant fakta, Reseupplevelser och Livserfarenheter.
Här hittar du Skrivtävlingar och Skrivkurser. Här kan du se hur ett bokomslag blir till och hur man gör en bok.
Med andra ord hittar du här det mesta du behöver veta för att skriva en bok.
Debuterade som författare 1997 och har sedan dess utkommit med över 40 böcker.
Arbetar som författare, skrivkurslärare och föreläsare.

Kim M. Kimselius har Copyright på samtliga inlägg

lördag 10 juli 2010

Unika Silverfärgade älgar på Räntemåla Gård i Eringsboda

Inte långt ifrån där jag bor, utanför Eringsboda, ligger Räntemåla Gård. De har två mycket sällsynta älgar som är silverfärgade.

På Räntemåla Gård visas levande älgar upp varje dag 16.00 under sommaren.

När K-G kör in med sin fyrhjuling vet älgarna att det vankas mat.
Genast rusar allihopa till matningsplatsen, där alla turister väntar, mest tyskar och danskar och endast ett fåtal svenskar.













Ni som läste gårdagens blogginlägg vet att jag gjorde min väninnans Ankis födelsedag till en mycket special dag. Ett besök på Räntemåla gård fick avsluta dagens intensiva aktiviteter.

Älgarna har ingen större respekt för fyrhjulingen, allt de tänker på är att komma åt de färska löven.













Här tar sig en av tjurarna ett smakprov innan K-G stannat och lastat av.













Här ser du en av de silverfärgade älgarna. En vacker lyster i pälsen gör att den syns tydligt bland de andra älgarna.













Här håller K-G på att lasta av maten och älgarna mumsar för fullt. Till vänster ser ni staketet där alla besökarna får stå och titta på.













En mäktig syn, som är nog så skrämmande när man möter en älgtjur i skogen, även om en älgko med kalv är mycket farligare. Dessa älgar är tama och man fick lov att klappa dem.

















Här är den andra silverfärgade kalven.













Mums!













Mamma Anna håller noga ordning på sina små kalvar som föddes i april/maj.













Här får besökarna klappa och mata älgarna. En del tyckte det var otäckt och andra tog verkligen chansen att få bekanta sig närmare med de "exotiska" djuren...













Här tre älgkalvar, den silverfärgade längst till vänster.













Det var väldigt rofyllt att stå och titta på älgarna, som i lugn och ro mumsade i sig maten, trots alla kameror som klickade och alla stirrande blickar.













En hel älgfamilj, den silverfärgade sticker fram huvudet bakom älgtjuren.













Matilda fick prova på att vara älg. Tjurarna tappar sina horn varje år och hornen finns till försäljning på Räntemåla gård.













Ja, det var vårt besök hos älgarna. Djur som vi svenskar tar för givna, många bara ser dem när de springer över vägen, eller när älgarna råkar kollidera med en bil. Jag har flera gånger stött på älgar i skogen under mina promenader. Varje gång har både jag och älgarna blivit lika rädda, vilket nog är tur, eftersom vi alla har sprungit åt skilda håll.













Just nu har vi underbar sommar. Idag +33 grader, strålande sol och mycket varmt med endast några små fläktande vindpustar. Hundarna har blivit avspolade med sjövattnet, men eftersom vattnet i sjön håller +28 grader blev de inte så värst mycket svalare.

Dagen har jag tillbringat på Tosia Bonnadan i Ronneby. Det var varmt att gå mellan alla marknadsståndet, därför var det extra roligt att få kommentaren: "Du är så fin att man vill äta upp dig!" Speciellt som jag verkligen kände mig fin, iklädd klänning, sandaler, solglasögon och hatt.

Nu ska jag ut och vattna mina suktande blommor, som längtar intensiv efter vattendroppar. De har lovat åskväder med regn, men om det blir som det brukar, kommer det inte att falla så värst många droppar här hos oss.

Ha det så skönt och njut av den fantastiska Svenska sommaren!

Kramisar Kim

fredag 9 juli 2010

Kolshults Ponnybus mer än hästar

Idag har jag och mina vänner varit ute på ett stort äventyr tillsammans med Kolshults Ponnybus utanför Eringsboda i Blekinge.

Allting började när min väninna Anki för några veckor sedan ringde och sa att hon och hennes familj skulle komma ned och att det skulle ske när hon fyllde år. Anki sa att hon förväntade sig en alldeles speciell födelsedag.

Det tänkte jag se till att ge henne, för även om Anki bara hade menat det som ett skämt, ville jag ge henne en oförglömlig dag. Därför bokade jag in turridning för Anki och hennes dotter Matilda, som också fyllt år några dagar tidigare. Det enda Anki och Matilda fick reda på var att de skulle ha joggingbyxor och grova skor för den hemliga upplevelsen jag hade planerat. Gissa om de var nyfikna.

De tiggde och bad om ledtrådar, vilket Anki också fick på morgonen i form av örhängar i form av hästhuvuden. Hon förstod inte ledtråden. De gissade på luftballong, bungyjump (eftersom Kimberlie hoppar det i en av mina böcker), bergsklättring, vildmarksvandring... Allt utom hästridning, eftersom de vet att jag sedan många år är mycket allergisk mot hästar.

Det var inte förrän vi svängde upp på gårdsplanen och Anki fick se hästarna som hon förstod. Här är Anki tillsammans med Matilda.


















Heike som förestår Kolshults Ponnybus tog leende emot oss. Anki var ovetande om att det väntade fler överraskningar.













Medan Anki och Matilda klädde om för ridningen passade jag på att se mig omkring. Men jag kunde bara hålla mig utanför, på avstånd från hästarna. Dessutom stoppade jag in en påse i min bil. Bärpåsen innehöll grimmor och grimskaft till hästarna, något Anki och Matilda inte fick se.













Här kommer två förväntansfulla och förmodligen också lite nervösa ryttare.













Heike och Anki tränsar hästarna.














Matilda tränsar hästen.












Här är de på väg från stallet













Först rider Heike på sin Islandshäst...
















...därefter kommer en lycklig Anki som alltid ser så fantastiskt bra ut på alla foton...















...efteråt kommer en glad Matilda... Hon är extra glad eftersom hästen heter RAMONA, precis som Theo och Ramona i mina böcker, som Matilda är stor fan av.


















"Vi ses ikväll!" ropar jag till Anki när de rider iväg och hon låter lite frågande, när hon säger "Ikväll?"... Förmodligen undrade Anki om de skulle vara ute hela dagen. Jag hör Heike säga: "Om en timma händer det något mer..."


















Det som ska hända är att vi väntar ute i skogen, vid en insjö, med picknickskorg. Vi, det är Ankis man Lasse, min man Jan...













...Ankis son Robbin...













...och jag, Kim.














Förväntansfullt väntar vi på deras ankomst. Har allt gått bra? Är Anki glad för sin födelsedagspresent?













Heike har precis sagt att de snart är hemma när Anki till sin förvåning känner igen oss. Samtidigt tror Anki att de verkligen snart är hemma och att vi har gått dem till mötes.













Men istället för att komma hem, blir det avsittning och hästarna får bli av med träns och sadel och får på sig en grimma och ställs i skuggan. Här Anki med sin häst.














Här kommer ryttarna och av Ankis gest mot mig förstår jag att det var en mycket lyckad och oväntad födelsedagspresent. Dessutom ÄLSKAR Anki picknick.













Men innan de får slå sig ned för att äta med oss måste de hoppa i sjön, annars kan jag inte sitta bredvid dem.













Till slut är det dags för varma smörgåsar, ja de var faktiskt varma, för de hade legat i kylväska... Och lite kallt vatten som också legat i kylväska, med med isklampar till sällskap.














Nu är det dags för avfärd igen.


















Hästarna sadlas och tränsas.













Därefter får även hästarna ta en liten badtur och dricka...













...innan det är dags att vända nosen mot stallet igen.














Förväntansfullt stod jag och väntade med kameran för att se dem anlända till häst, men istället kom de ledande på shetlandsponnies. Anki skrattade och sa att hästarna hade krympt efter badet. Men anledningen var att de hade släppt ut hästarna i hagen på väg tillbaka till stallet och tagit hem ponnisarna för ett nytt äventyr med andra lyckliga ryttare.













Att jag överhuvudtaget ens kom på idén att boka en halvdagsutflykt till häst för min väninna och hennes dotter, beror på att jag själv har stort ridintresse och har ridit sedan jag var tio år.

Dessvärre blev jag allergisk mot hästar för omkring 15 år sedan och rider nu endast i fantasin. Ni som har läst mina böcker märker säkert att det är en hel del hästar i dem, t.ex. Riddarsvärdet, Vikingaträl, Snapphanar, Snapphaneresan, Kinesiska Draken, Svarta Döden... Ja i de flesta böcker förekommer det hästar i någon form. Det är mitt sätt att fortsätta med mitt ridintresse trots att jag nu inte kan gå i närheten av en häst.

Dagen var inte slut här. För när vi hade ätit mat och tårta gav vi oss ut på nya äventyr, men det berättar jag mer om i morgon...

Kramisar Kim

torsdag 8 juli 2010

Rosor ännu fler rosor...

I ett tidigare inlägg har jag berättat om min stora passion för rosor.

Här kommer några fler foton av alla de rosor som jag har i min trädgård. Ännu har jag inte visat dig alla eftersom de inte har slagit ut ännu.





Försöker göra "rum" i trädgården med hjälp av rosorna.













Bedårande söt.
















Honungsrosen har jag på flera ställen och ingen av den ena är den andra lik...


















...här en närbild av en av mina honungsrosor.













Även om jag älskar rosor är jag dålig på namn, och glömmer lätt vad de heter, men doften och synintrycken rosorna ger mig är oförglömliga.

















Inga rosor, men Tusenskönorna är nog så vackra.













En svårfångad ros, som är mörkt lila, vilket jag inte lyckats fånga på den här bilden.
















Ännu en honungsros som klättrar ända upp till toppen av äppelträdet.


















En rosenbuske med små skira vita blommor. Normalt brukar busken vara helt täckt av blommor, men vintern har varit hård och busken är sparsam med sina blommor i år.


















Den här rosen har flyttats många gånger. Den fick jag bara någon månad innan jag flyttade från Stockholm och jag ville inte lämna rosen kvar, utan grävde upp den, flyttade den till Skåne och därefter till Blekinge. Varje år blommar den med rosor i överflöd, trots att den egentligen inte står idealiskt, jag glömmer både att vattna och gödsla den, men tydligen är det perfekt för just denna ros!
Vill du se fler rosor kan du kika in på mitt tidigare inlägg, eller vänta på nästa inlägg då jag kommer att visa dig fler av mina ljuvliga rosor.

Kramisar Kim