Välkommen till min Skrivarblogg

En blogg om Skrivtips, Boktips, Intressant fakta, Reseupplevelser och Livserfarenheter.
Här hittar du Skrivtävlingar och Skrivkurser. Här kan du se hur ett bokomslag blir till och hur man gör en bok.
Med andra ord hittar du här det mesta du behöver veta för att skriva en bok.
Debuterade som författare 1997 och har sedan dess utkommit med 60 böcker.
Arbetar som författare, skrivkurslärare, föreläsare och låtskrivare.
Håller distanskurser i skrivandet samt skrivkurser på Färgargården i Blekinge och Studieförbundet Vuxenskolan Karlskrona.

Kim M. Kimselius har Copyright på samtliga inlägg

lördag 8 januari 2011

Bokrecension: Faraos förbannelse

Min bok Faraos förbannelse har fått en jättefin recension av Helena på bloggen Livet på Citronodlingen. Så här säger Helena bland annat om boken:

Boken blir spännande redan på dom första sidorna och det blir lätt att man "ska bara" läsa ett kapitel till... och ett till... för att man vill veta hur Theo och Ramona ska lösa dom knipor som dom hamnar i.

Kan varmt rekommendera den här boken till er som har barnasinnet i behåll, till er som på ett lättsamt sätt vill lära sig lite mer om Egypten och till er som har vetgiriga barn.

Faraos förbannelse är den bok som gavs ut som första bok på mitt egna förlag 2002. Den boken har hittills varit den bok vi har tryckt om flest gånger, men nu går Tillbaka till Pompeji om den.

Blir alltid så glad när jag får fina vitsord om mina böcker, för som du vet lägger jag ner otroligt mycket arbete på researchen inför varje bok

Något som också är roligt är när böckerna blir översatta till andra språk. Det är speciellt roligt att se omslagen. Kanske mindre kul när de väljer samma omslag som på mina svenska böcker, men ändå läckert med en helt annan titel och helt oförstående text inuti boken.

Här omslaget till den serbiska boken. De var det första landet som köpte rättigheterna till mina böcker och Faraos förbannelse låg på topplistan över de 10 mest sålda böckerna i 1,5 år, i Seriben.

Nu har jag fans från Serbien som är medlemmar i fanklubbarna på Facebook och håller kontakt med mig genom Facebook. Vilket jag tycker är jättekul.

Det finska omslaget till Faraos förbannelse tycker jag väldigt mycket om. Det ser så elegant ut, eller vad tycker du?

Nästa land att översätta Faraos förbannelse verkar bli Island, där boken är planerad att komma ut under våren 2011, om allt går som planerat.

Det som är spännande med utlandslanseringarna är att de inte alltid väljer att översätta den första boken i serien först, utan som till exempel i Serbien där de valde Faraos förbannelse som första bok.

Ska bli spännande att se vilket land som kommer härnäst, och hur det bokomslaget ser ut.

Kramisar Kim






















.

fredag 7 januari 2011

Skrivprocess: Vad ska jag berätta om idag?

Ibland har jag hur många saker som helst som jag vill skriva om här på bloggen, väljer ett ämne och skriver om det och tänker: Imorgon skriver jag något av de andra. Men så dyker något annat intressant upp som jag bloggar om istället och så har idéerna försvunnit och ibland är det alldeles tomt när det är dags att skriva blogginlägg. Speciellt ofta händer det när jag är i ett kreativt tillstånd. Låter det konstigt? Då ska jag förklara:

När jag är inne i mina böcker och fantasin flödar där, då är jag ju i den berättelsen, den tiden, den händelsen och då är det inte alltid min hjärna har lust att fokusera på något annat.

Eller så är jag fylld av frågor och svar efter att jag har gått igenom alla frågor jag har fått på Unga Fakta och besvarat dem.

Ofta får jag frågan: "Vad ska jag skriva om?" Eller så frågar de "Vad ska min berättelse handla om?"

Då brukar jag ofta svara:

Det ska vara roligt att skriva en bok. För att du ska lyckas uppnå glädje i ditt skrivande ska du skriva om sådant som du tycker är viktigt att berätta, något du brinner för, något som bubblar inom dig och kräver att få komma ut.

Skriv direkt från hjärtat, låt fantasin flöda och tänk inte på stavning, grammatik eller att någon ska läsa det du skrivit. Det enda du ska tänka på är att få ur dig din berättelse.

Försök inte kopiera någon annans stil, inte berätta något som någon redan har skrivit. Hitta på något unikt, något som bara du har i ditt huvud.

När jag själv inte riktigt vet vad jag ska skriva om på dagens blogginlägg brukar jag kika in på mina bloggvänners sidor och se vad de har skrivit om idag. Det ger mig inspiration. Inte på så sätt att jag skriver samma sak, men genom att läsa deras blogginlägg och se bredden på texterna, så fylls jag av ord och uppslag om vad jag själv ska skriva om.

Jag tycker alltid att alla andra har fantastiska blogginlägg, och undrar om någon verkligen tycker om det som jag skriver här på min blogg. Därför är det kul när läsarna kommenterar blogginläggen så jag får direkt respons.

Detsamma gäller med böckerna, det är alltid lika roligt att få höra vad läsarna tycker om böckerna. Precis lika viktigt för mig nu när jag har uppnått mogen ålder, som för den som är barn och skriver sin allra första berättelse. Man måste få beröm, få känna att det man har gjort betyder något för läsaren, att de har förstått vad det är man vill berätta med alla sina ord.

Därför älskar jag mitt ideella arbete på Unga Fakta. Där försöker jag ge tillfredsställande svar på alla frågor som ställs av de vetgiriga och skrivsugna. Och jag hoppas att de som ställer frågan: "Vad ska jag berätta om?" blir inspirerad av mitt svar och kommer igång att skriva, trots att jag inte ordagrant har sagt VAD de ska skriva om. Vad tror du?

Kramisar Kim


torsdag 6 januari 2011

Boktips: Fladdermusmannen och Snömannen av Jo Nesbo

Av en händelse började jag läsa Jo Nesbos bok Snömannen, bara för att den följde med Läsplattan jag köpte. Blev fast direkt!

Det är november och vintern har kommit till Oslo. En liten pojke tittar ut genom fönstret på en snögubbe som någon gjort i trädgården. Varför ser den så otäck ut och varför stirrar den upp på honom i stället för ut mot gatan?

Nästa morgon är pojkens mamma borta och runt snögubbens hals sitter en halsduk...

Kommissarie Harry Hole på Oslopolisen kopplar ihop kvinnan som anmälts försvunnen med ett anonymt brev han fått från någon som kallar sig Snömannen. Snart upptäcker han att det förekommit fler fall där gifta kvinnor försvunnit spårlöst samma dag som den första snön fallit. Kan polisen ha att göra med en seriemördare och utmanar denne mördare Harry Hole personligen genom sina dåd?

"Snömannen" är den sjunde boken om Harry Hole.

En riktigt nagelbitarbok som håller dig fångad från början till slut, det tar lång tid innan du listar ut vem mördaren är!

Därför var det ingen tvekan när jag skulle köpa min nästa E-bok. Det blev Fladdermusmannen av Jo Nesbo:

När norske polisen Harry Hole skickas till Sydney på andra sidan jordklotet, är det långt ifrån turistbroschyrernas glättiga värld han får uppleva. Tillsammans med den aboriginske kollegan Andrew Kensington ska han få fast den som mördade en kvinnlig, norsk B-kändis. Jaktmarkerna är de skitiga miljöerna i Sydneys skuggvärld, och i glädjekvarteren med dygnet-runt-service rör de sig bland horor och hallickar, cirkusartister, transvestiter och langare.

För Harry blir utredningen ett möte med det moderna Australien, de urgamla myterna och kärleken.


När jag läste den här boken upptäckte jag i ett tidigt skede att jag visste vem mördaren var, eftersom det hade talats om honom i boken Snömannen. Ändå var jag fångad av berättelsen, som den här gången utspelar sig i Australien och då förutom att ge en spännande berättelse också tar mig med till en fascinerande kultur. Ska du läsa de här två böckerna ska du definitivt börja med Fladdermusmannen.

Det jag tycker om i Jo Nesbos böcker är att det inte alltid går som man förväntar sig. Har en ny bok av Jo Nesbo liggande i Läsplattan. Kommer att berätta om den längre fram.

Här hittar du några av mina tidigare boktips.

Kramisar Kim

onsdag 5 januari 2011

Böcker lugnande, nu är det bevisat!

Vid ett tidigare tillfälle har jag bloggat om böckers lugnande inverkan.

Nu är det alltså bevisat, det stämmer faktiskt. Man blir lugn av böcker.

En studie vid University of Sussex visar på att sex minuters läsning i lugn och ro sänker stressnivån med 68 procent.

Deltagarna i försöket fick utföra en del fysiska och mentala tester innan olika avstressningsmetoder prövades. Det visade sig att böcker var det som hade varvat ned deltagarna mest. Läsning var till och med så effektiv att det sänkte deltagarnas stressnivå till en nivå som var lägre än den var innan testet inleddes.

Forskarna vid universitetet i Sussex förklarar det med att vår puls sjunker, musklerna slappnar av och släpper spänningar, när hjärnan fokuserar på att läsa och gör att vi lever oss in i en helt annan värld.

Valet av bok spelar ingen roll, enligt forskarna. Det viktiga är att du lever dig in i boken och glömmer verkligheten omkring dig. Precis som jag gör när jag skriver. Det är därför jag mår så bra av att skriva, eller vad tror du?

Här ser du de olika resultaten i testet:
Att läsa en bok sänkte stressnivån 68%
Att lyssna på musik sänkte stressnivån med 61%
Att dricka en kopp te sänkte stressnivån med 54% (tänk att kombinera läsning och tedrickandet, vad lugn man blir då!!!)
Att ta en promenad sänkte stressnivån med 42%.

Önskar att de hade testat effekten av att se på film, skulle ha varit intressant att se om det sänkte eller höjde stressnivån...

Ja, nu är det i alla fall konstaterat: Att läsa en bok är inte bara nöje, det är nyttigt också! Så sätt dig ned, läs en bok, njut och förläng livet, på alla sätt!

Kramisar Kim

tisdag 4 januari 2011

Skrivprocess: När skrivandet känns som bäst

När allting bara handlar om orden och berättelsen stadigt byggs upp inom mig, då känns det som allra bäst.

Jag försvinner bort i fantasin och är fysiskt närvarande, men inte psykiskt. För inuti mitt huvud lever jag i boken, tjugofyra timmar om dygnet.

Just där är jag nu, mitt i fantasin. Därför blir mitt blogginlägg inte så långt idag. För jag ska försvinna bort i fantasin igen, till andra världskrigets fasor.
Researchjobbet ger mig mardrömmar för första gången, därför gäller det att få ur mig allt det som hjärnan sysselsätter sig med på natten.

Vi hörs imorgon igen!

Kramisar från Kim som just nu befinner sig mitt i ett brinnande krig, eller...

måndag 3 januari 2011

Howard Carter, mannen som fann farao Tutankhamon

"När Howard Carter och Carnarvon skulle öppna den förseglade graven fann de en förbannelse. Den löd så här: 'Döden ska komma på snabba vingar till den som rör faraos grav.' De infödda blev lite oroliga vid de orden, men Carter och Carnarvon skakade bara på huvudet åt den och tog itu med att bryta upp dörren."...
"Men hur var det med förbannelsen?" undrade Theo.
"Ja, det var ingen som trodde på den till att börja med. Men du förstår, Carter hade en fågel i en gyllene bur som följde med på alla hans resor. När han först anlände till Kairo och blev mött av sina nya tjänare blev de mycket lyckliga när de såg fågeln. De sa att det var en gyllene fågel som skulle föra tur med sig. De sa också 'in Shallah', vilket betyder 'med Guds vilja'. De trodde att fågeln var ett tecken på att de skulle hitta en grav fylld med guld detta år. Som du förstår var kanariefågeln väldigt speciell, inte bara för Howard Carter utan för hela sällskapet som var med om utgrävningen.
Samma dag som de öppnade graven blev fågeln uppäten av en kobra. Kobran är faraos symbol som du kanske vet. Men det var bara början. Lord Carnarvon avled en kort tid efter öppnandet och fick alltså inte vara med om att undersöka alla de fynd som graven innehöll. Och det sägs att samma dag som Lord Carnarvon dog slocknade ljusen i Kairo och samtidigt, i England, började Carnarvons terrier tik att yla och föll sedan död ned.
Det var flera människor som dog, bland annat en röntgenspecialist som undersökte den kungliga mumien. En egyptier som var med vid upptäckten av graven blev skjuten av sin fru strax därpå. Den franske egyptologen Georges Bénedicte dog efter att ha sett graven. Carters sekreterare, Richard Bell, dog under mystiska omständigheter. Ja, det här är bara en bråkdel av de som har drabbats av faraos ilska över att ha blivit störd i sin eviga sömn. Det verkar som om det var en verksam förbannelse", sa professor Möller leende när han såg Theos förskräckta ansikte.

(Utdrag ur boken Faraos förbannelse)

1922 upptäckte britten Howard Carter Tutankhamons grav, efter åratal av sökande i Egyptens ökensand. Upptäckten var en av de största arkeologiska sensationer någonsin.

Howard Carter hade letat efter graven i över tjugo år, så du kanske kan tänka dig vilken glädje han kände när han äntligen fann den. Han hade gått samman med den mycket rike engelske lorden George Herbert Carnarvon, som finansierade Carters utgrävningar.
Mest av en slump hittades farao Tutankhamons grav vid Carters utgrävning, när en pojke på skoj rotade med en pinne i sanden och upptäckte ett trappsteg.

Eftersom lord Carnarvon inte fanns där vid tillfället, gjordes bara utgrävningarna fram till en vertikal vägg med ett kungligt sigill. Carter fick stålsätta sig och vänta i tre veckor för att fortsätta utgrävningen, tills Carnarvon anlänt. Utgrävningen fortsatte då, och till slut hittades ett nytt sigill med Tutankhamons namn, till Carters glädje.

På kvällen söndagen den 26 november 1922 knackade Carter upp ett hål in till graven och varm luft strömmade ut. I skenet av ett levande ljus kikade han in. "Ser du något?" frågade Carnarvon och fick till svar: "Ja, underbara ting".

Hålet görs större så att både kan kika in. När de får en elektrisk lampa ser de hur hela rummet glimmar av guld.

Tutankhamons grav bestod av flera rum, det allra heligaste, själva gravkammaren fanns allra längst in. Där låg farao Tutankhamons mumie, innesluten i flera lager av kistor, likt en rysk docka.

För att nå Tutankhamons mumie fick Carter ta sig igenom flera lager av skrin och kistor. Själva sarkofagen var innesluten i fyra förgyllda skrin. Inne i sarkofagen fanns en kista i förgyllt cypressträ utformad som en praktfull avbild av faraon - den första av tre kistor inpassade i varandra som ryska dockor. I den yttersta träkistan låg ytterligare ett förkylt träfodral utformat som faraos avbild och försett med dyrbara inläggningar. I detta träfodral låg ännu en kista, av rent guld. Totalt var det åtta lager av kistor.

Howard Carter hade äntligen funnits den länge eftersökta farao Tutankhamon.

När han skulle lätta på locket till guldkistan var Carter mycket berörd. Han beskriver det så här: "Sådana stunder förmår ord inte uttrycka känslorna inom en. Tretusen år och mer har gått sedan någon människa senast blickat ner i den gyllene kistan."

När han lättade på locket fann han Tutankhamons mumfierade ansikte täckt av en enastående elva kilo tung mask av solitt guld med inläggningar av lapis lazuli och glaspasta. Mellan alla lindor hittades över 150 smycken och amuletter, som var noggrannt ditplacerade enligt den egyptiska dödsbokens föreskrifter.

Trots att Howard Carter upptäckte farao Tutankhamons grav blev han aldrig erkänd som en betydande arkeolog.

Howard Carter, som var den person som tillbringade mer tid än någon annan i graven, och därmed borde löpa störst risk att drabbas av faraos förbannelse, avled först 1939, 17 år efter gravens öppnande och 7 år efter det att han avslutat sitt arbete i Konungarnas dal.

Vill du läsa fler inlägg om Egypten?
Här kan du läsa om mumier.
Här kan du läsa om farao Tutankhamons kläder

Om du ännu aldrig varit i Egypten och besökt Konungarnas Dal, vill jag bara säga: Gör det! Och missa inte farao Tutankhamons grav och se så många gravar du bara kan, för de är så enastående och helt fantastiska. En dag ska jag blogga om min researchresa till Egypten och visa dig många fina bilder därifrån.

Kramisar Kim

söndag 2 januari 2011

Skrivprocess: Skrivar-endorfiner

Det bästa jag vet är att skriva. Så har det varit ända sedan jag var barn och upptäckte de mystiska krumelurernas sammanhang. De stod inte där bara för att de skulle vara vackra, det gick faktiskt att läsa dem också, när koden väl var knäckt.

Just nu surrar mitt huvud av skrivglädje och jag vill skriva varje stund på dagen, även om jag inte tillåter mig det. Men när jag inte låter fingrarna dansa över tangenterna arbetar berättelserna inom mig.

Kanske att jag har sådan skrivglädje för att jag alltid skriver det jag vill berätta om. Jag har själv valt ämnet, jag skriver direkt från hjärtat, en bok till mig själv, en bok jag aldrig får nog av att läsa.

Eller så kommer all min skrivglädje ifrån alla fantastiska beundrarbrev som talar om hur mycket läsarna älskar mina böcker. Det är väldigt inspirerande.

Jag har talat om motionens endorfiner i ett tidigare inlägg och just nu går jag som i ett lyckorus av skrivar-endorfiner. Det är en helt fantastisk känsla, som bara den kan förstå som älskar skrivandet lika mycket som jag gör.

Om du inte redan har provat på att skriva en berättelse, varför inte göra ett försök? Kanske du också uppnår den oerhörda glädje som man fylls av när orden flödar. Kanske du också drabbas av skrivar-endorfiner och aldrig kan få nog av orden. Jag hoppas det, för det är ett helt underbart tillstånd.

Nu ska jag skriva igen!

Kramisar Kim

Tidigare blogginlägg om skrivandet:
Min allra första bok
Skriva en bok
Ge ut böcker på eget förlag
Bokomslag, från idé till färdig produkt
När blir du författare?
Min källa till inspiration
Skriv en bok, föreläsning på Bokmässan i Göteborg 23 september 2010
Att arbeta med flera böcker samtidigt
Spökskrivare
Tänk vad ett ord betyder mycket
Lugn och harmonisk av böcker
Skicka din berättelse till förlag
Jobba med gula lappar och se exempel.
Nya gula lappar och skrivtips.
Hitta ditt författarspråk
Kött på benet
Huller om buller-tekniken
Första meningen
Slutet
Ge dig tid att stanna upp
Om jag ändå kunde tänja på tiden
Motivation och disciplin
Snart klar
Korrekturläsning
När allting finns där och har bråttom att komma ut
Det kom ett mail
Skriva för skrivandets skull
Skriva synops
Att arbeta med ordspråk
Synonymer, en spännande lek med ord
Läsarna är viktiga
Att använda sig av livserfarenhet i sina böcker
När inspirationen flödar
Sprudlande skrivarglädje
Kreativitet och vardagsbestyr
Skrivprocess och drömmar
Mellan dröm och verklighet
Skrivandet och livserfarenhet
Korrekturläsarna
Skrivkramp?
Vad händer på nätet när jag dör?
Skrivglädje
Skriv medan du sover
Skriv direkt ur hjärtat!
Iaktta och memorera...
Tid att skriva
Bygg upp din berättelse
Skrivandets alla små stunder
Skrivlängtan
Skrivklådan stillad...

Vill du ha fler skrivtips kan du gå in på min hemsida www.kimselius.se