Välkommen till min Skrivarblogg

En blogg om Skrivtips, Boktips, Intressant fakta, Reseupplevelser och Livserfarenheter.
Här hittar du Skrivtävlingar och Skrivkurser. Här kan du se hur ett bokomslag blir till och hur man gör en bok.
Med andra ord hittar du här det mesta du behöver veta för att skriva en bok.
Debuterade som författare 1997 och har sedan dess utkommit med 60 böcker.
Arbetar som författare, skrivkurslärare, föreläsare och låtskrivare.
Håller distanskurser i skrivandet samt skrivkurser på Färgargården i Blekinge och Studieförbundet Vuxenskolan Karlskrona.

Kim M. Kimselius har Copyright på samtliga inlägg

måndag 21 oktober 2013

Några ord om e-böcker

Ett härligt inlägg om e-böcker hittade jag på Copypriot: Tio teser om e-boken. Här kan du läsa inlägget. Gå gärna in på Copypriots blogg, där hittar du många inlägg om e-böcker!

Tio teser om e-boken (och biblioteken)

Jag anlitar ibland som föreläsare för bibliotekspersonal. Senast var jag i Örebro, där de bad mig leverera “några teser om e-boken” på en temadag för folk från biblioteken i tre län. Någon av deltagarna har lagt upp referat av vad som sades på temadagen, inklusive mitt föredrag.
Här kommer mina tio teser om e-boken, så som någon i publiken valde att referera dem. Vad som följer nedan är alltså inte mina ord. Allt jag sade blev inte refererat, vilket kan göra det svårt att följa hur tankarna hänger samman. Men sådant kan i bästa fall bädda för produktiva missförstånd. Låt höra!

E-boken kommer inte att ersätta pappersboken
Det digitala genomslaget har skett på ett helt annat sätt än man trodde på 90-talet med visioner om cyberspace. E-boken kommer också att utvecklas annorlunda än man tror. Det går inte att dra raka linjer från kurvor och tro att det ska bli så. Det går inte heller att dra paralleller med USA och tro att det ska bli så.
Amazon subventionerade Kindle mycket hårt. Något liknande genomslag för läsplattan kommer inte. Surfplattan är redan här och står i vägen för det.

Läsplattan tar bort distraktioner, surfplattan maximerar tillgång till många tjänster. Maximal distraktion, så mycket reklam som möjligt.

Läsplattan kommer bli något i stil med mp3-spelare och digitalkameror, något för specialintresserade. Tyvärr, för läsfrämjare. Bättre för press och journalistik.


Alla böcker föds som e-böcker
Författaren skriver ett elektroniskt dokument som formges av ett tryckeri. Ofta säljs boken innan den trycks. Allt man kan säga om e-böcker gäller i någon mån vanliga böcker. Men…


Ingen kan säga vad en e-bok är
Ju noggrannare man försöker definiera en e-bok, desto svårare är det. Bokmomsen är ett exempel. Samtliga partier i riksdagen vill ha låg moms för e-böcker. EU håller emot eftersom man måste veta vad en e-bok är om man ska ha momsundantag för den.

Förläggareföreningen säger att en e-bok är en bok som också ges ut som digital fil. Så gör man i Frankrike, men omöjliggör att e-böckerna tar över i framtiden.

Projekt Runeberg, och liknande kallas normalt inte för e-böcker. Varför då?


En e-bok kommer aldrig ensam
En e-bok måste katalogiseras för att uppfattas som e-bok. Om man inte kan söka på den som e-bok uppfattas den inte som e-bok.

Även pappersböcker kommer i upplagor. Print-on-demand har upplöst upplagorna. För en fil är upplagor helt irrelevant.

Den befintliga formen för e-bok, med bara text, håller på att upplösas, med bilder, filmer och annat. Ju mer extra funktioner desto svårare att identifiera den som e-bok. E-boken kan lätt förväxlas med en vanlig hemsida.

Bibliotek kan skapa e-böcker genom att katalogisera dem. Projekt Runeberg är inte katalogiserad i några bibliotekskataloger. Varför?


Utan filter drunknar e-boken
Alla helt öppna kataloger kommer drabbas av spam. Kommentarsfält, wikis med mera måste ha någon form av filter mot SPAM. Delvis är e-boksmarknaden redan drabbad av SPAM. Bästa exemplet är
robotförlagen. Man kopierar gratisinnehåll och trycker böcker on-demand. ISBN-nummer kan man få från väldigt små länder.

Att skriva en bok är nästan lika lätt som att skriva en blogg, vilket gör att böcker kan användas likadant. Det är en central del i yttrandefriheten att vem som helst ska få ge ut böcker. Men utan filter drunknar boken. Det gör också att det är viktigt att reflektera över vad dessa filter innebär.

Det är bättre att ha ett avsiktligt filter än ett oavsiktligt filter.

Om man googlar en engelsk boktitel får man ofta ett stort antal träffar från nätbokhandlar. Det innebär att det är svårt att hitta information om böcker som inte är rena försök att sälja boken. Vem filtrerar fram den kvalitativa kritiken?


E-böcker är sällan gratis
Inte i den bokstavliga bemärkelsen. Man kan få en pappersbok i present. Man får nästan aldrig en e-bok i present. Det är lite tråkigt att få ett blipp i plattan i present. Rasmus tror att presenter är en viktig del av bokmarknaden.

Får man en e-bok uppfattas det ofta inte som en e-bok.

Ett outtalat kriterium för att något ska vara en e-bok är att det ska kosta eller vara utgivet av en myndighet. Annars katalogiseras det inte av biblioteken.

Det behövs instanser som garanterar fortsatt tillgänglighet av gamla e-böcker.


E-böcker går inte att sälja
De går inte heller att stjäla, skänka eller låna. Man kommer aldrig att hitta en e-bok i ett antikvariat. Det som man säljer är inte e-boken. Man säljer en licens. En e-bok kan man antingen kopiera eller radera (eller läsa). Det är [stor skillnad på] att sälja föremålet bok eller licensen e-bok. Därför omfattas inte heller e-boken av biblioteksersättningen. Förändringar kräver förändra lagstiftning, vilket enligt ovan är svårt.


E-boken som marknadsvara är simulation
En e-bok kan man kopiera eller radera. Ett ”lån” är en kopiering följt av en radering. Denna simulering kräver en ganska komplicerad programvara. Man måste tvinga låntagaren att köra programvara med sluten källkod. Sluten källkod går inte att granska.

Adobe Digital Editions är även ett system för att övervaka läsning och skicka till Adobe. Läsaren blir produkten, övervakning är inbyggt (surfplattan är ständigt

uppkopplad, programvaran är gjord av stora företag). Big Data är ofta en affärsidé. Sådana företag har ofta ett intimt samarbete med NSA.

Individer är inte problemet här. Man spårar hur läsning går till. Detta kommer att ge spår i det konstnärliga uttrycket (om folk lägger ifrån sig boken på sidan 67, kanske den sidan tas bort).

Detta fenomen är naturligtvis ett större problem i mer auktoritära stater. Kineserna är duktiga på denna typ av data.


Bibliotek som hanterar e-böcker måste han en idé om vad e-böcker ska vara
E-böcker representerar en maktfördelning och ett tolkningsföreträde.

Övervakningsfrågan är en parameter som måste vara med i e-boksförhandlingar.

Bibliotek sysslar traditionellt med litteraturförmedling även för människor som inte vet riktigt vad de vill ha. Det är en viktig funktion som inte finns i e-bokhandel.

Det är avgörande att man äger, eller åtminstone förfogar eller har kontroll över den. Om Elib äger och kontrollerar samlingen, är det de som är biblioteket.

Om inte biblioteken står upp för en egen idé om vad e-böcker bör vara så kommer de att köras över. Biblioteken borde vara en utmaning för e-boken. Det kommer att uppstå konflikter kring detta. Dessa konflikter bör tas. Debatt bör uppmuntras.


Bibliotek är mer än bara böcker. Digitala bibliotek är mer än bara e-böcker
Det finns fler digitala resurser är mer än bara e-böcker. Man ska inte stirra sig blind på e-böcker.
Spotify för e-böcker [tidskrifter] är på väg. Vad innebär det för biblioteken? Kommer man att acceptera paket?

Den digitala tidningsläsesalen ska vi också tänka på.


Frågestund
Är det bra med användardata?

Övervakning är inte nödvändigtvis dålig. Det finns jättestora möjligheter i läsardata. Om biblioteken får möjligheter att samla in data om det görs frivillig, kan resultera i avancerade rekommendationstjänster. Det kräver antagligen ett nationellt samarbete.

Kommersiella företag bör inte blandas in i detta. Man ska inte betala för att leverera denna värdefulla information till företag. Den ska vara dyr.

Eboken som simulering. Det är mycket som känns absurt. Allt som är digitalt har byggt på metaforer från den fysiska världen. Hur dumt får det bli?

Bara för att något är en simulering är det inte förkastligt. Biograferna såg ut som teatrar när de kom. Allt är simuleringar på det sättet. Men att förstå att ett e-bokslån är en simulering är en del av den digitala förståelsen, allmänheten och delaktigheten. Speciellt när man förhandlar är det viktigt att förstå skillnaden.


Blev du lite klokare om e-böcker nu? Läser du själv e-böcker? Det gör jag! Ändå släpper jag aldrig mina pappersböcker, de luktar och där kan man vända bladen, jag kan sätta böckerna i hyllan och njuta av bokomslagen... Ändå är e-boken ett perfekt sätt att få med många böcker på resan!

Här hittar du Kimselius e-böcker. Alltså de av mina böcker som hittills har kommit ut som e-böcker. Snart finns alla där! Då är nästa steg att göra ljudböcker av samtliga av mina böcker. Lite mer arbete...

Kramisar Kim
Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. 
Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för att du lämnade en kommentar, välkommen tillbaka!